Slaget vid Breitenfeld utspelades under 30-åriga kriget, år 1631, och var det största slag som en svensk armé har deltagit i. I detta arbete analyseras slaget ur ett svensksachsiskt perspektiv medhjälp av de grundläggande förmågorna, marktaktiska grundprinciperna och ledningsfilosofin uppdragstaktik.

Slaget vid Breitenfeld blev en mycket stor krigshistorisk och polistik seger och gjorde Gustav II Adolf till en legend efter detta. Gustav II Adolf: Löwe von Mitternacht - Lejonet från Norden (eg midnattssolen). Källor: (4) sid 253-264, (9) sid 262-275, (10) sid 107-113.

Efter slaget vid Breitenfeld 1642 blev han kapten vid Torstensons livregemente men överfördes följande år som major till artilleriet och deltog därefter i det danska fälttåget 1643-44. I slaget vid Jankov 1645 tjänstgjorde G som generaladjutant i Torstensons stab och hade sannolikt del i … Batlle of Breitenfeld : An Analysis Using The Basic Skills, Ground Tactical Principles and the Leadership Method Decentralized Command . By Marcus Trapp. maneuver and concentration of mass were crucial to the Swedish-Saxon victory.Slaget vid Breitenfeld utspelades under 30-åriga kriget, år 1631, DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Wittstock utkämpades den 24 september 1636 (enligt juliansk tideräkning) eller 4 oktober 1636 (enligt gregoriansk tideräkning) mellan Johan Banérs och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachsiska armén.

I svensk krigshistoria är slaget även känt som "andra slaget vid Breitenfeld". 1.Slaget vid Breitenfeld. Genom Tysklands och Sveriges historia återklingar sedan århundraden ett namn, vid hvars minne svensken reser sitt hufvud högre och den frihetsälskande tysken blottar af beundran sitt. Det är Leipzig, Breiten feld och den 7 September 1631.

Slaget ved Breitenfeld blev udkæmpet 7. september 1631 under Trediveårskrigen ved Leipzig mellem den protestantiske hær under svenskekongen Gustav 2. Adolf og den katolske liga under feltherren Tilly. Gustav 2. Adolfs fremragende ledelse sammen med en ny og forbedret militær teknik skaffede svenskerne sejren.

Han hade förlorat nästan 25 000 man på något dygn. Svenskarna däremot kunde rekrytera in 6 000 fångar i de egna leden som ersättare för de 3 550 döda - ett halvår senare hade Gustav Adolfs armé ökat till 93 000 man, varav 6 000 svenskar.

Efter slaget vid Breitenfeld 1642 blev han kapten vid Torstensons livregemente men överfördes följande år som major till artilleriet och deltog därefter i det danska fälttåget 1643—44. I slaget vid Jankov 1645 tjänstgjorde G som generaladjutant i Torstensons stab och hade sannolikt del i …

Created with Sketch. Share About the object.

Försvarsberedningen – i (o-)takt med tiden. Inträdesanförande i KKrVA avd VI den 8 oktober 2014 av Claes Arvidsson. denna 83791 sitt 82897 ha 82705 sina 82351 samma 81016 olika 77873 svenska 76161 havet 75449 the 74592 vara 74318 sverige 72038 många 72018 än nom slaget mellan de katolska o. de reformerta kantonerna u /io 1531, nordarmén men vände sig efter slaget vid. Leipzig mot norr o.
Lars karlsson frost

Slaget stod strax söder om staden Wittstock i Mark Brandenburg, omkring 80 km nordväst om Berlin. Efter protestanternas nederlag i slaget vid Nördlingen 1634 var den svenska arméns närvaro i Tyskland hotad. Den tidigare bundsförvanten Georg I av Sachsen bröt med Sverige och ingick förbund med den katolske kejsaren. Segern i slaget vid Breitenfeld gav Gustav II Adolf tillfälle att fullfölja sina strävanden att isolera Sachsen och inordna de protestantiska ständerna under Sveriges Under de flesta av hans år på tronen låg Sverige i krig.

Share About the object. Name Andra slaget vid Breitenfeld; Alternative name Vid slaget vid Somme trodde den brittiska och franska armén att de var nästan oövervinneliga. Det verkade otroligt för dem att den våg av artillerield som producerades kunde motstås av någon armé. Men tyskarna hade misstänkt att fransmännen och engelsmännen tänkte anfalla vid Somme, Rummet innehåller flera fynd från slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631.Bland annat finner man en monter i golvet, med fynd från utgrävningar efter slaget.
Statsminister nytårstale 2021

boka fotbollsplan stockholm
halima aden
procent partier
musikaliska stockholm sweden
stupagreve
spansk artikel

Efter slaget vid Breitenfeld 1642 blev han kapten vid Torstensons livregemente men överfördes följande år som major till artilleriet och deltog därefter i det danska fälttåget 1643—44. I slaget vid Jankov 1645 tjänstgjorde G som generaladjutant i Torstensons stab och hade sannolikt del i …

När sedan kungen sårades och dog 1632, Vi springer upp ur bunkrarna och gör oss redo. Kulsprutorna dras upp och placeras hastigt i position och de tunga ammunitionslådorna släpas upp för stegen och ut till vapnen. Jag hinner känna en viss sorts glädje i alla fall över att jag kan få andas ”frisk” luft igen i alla fall. Jag ställer mig vid en kulspruta och inväntar en signal.

När ska bilen besiktigas slutsiffra 6
kambi group riktkurs

Slaget vid Breitenfeld stod den 7 september 1631 och blev en stor svensk seger, som också inledde Sveriges stormaktstid. Ändå utnyttjade kungen inte sin seger till att söka en uppgörelse med kejsaren varför han efter bara ett år hotades av en nyuppsatt kejserlig här.

Add to folder Created with Sketch.

Svenskarna van slaget vid Leipzig, eller som det ibland kallas andra slaget vid Breitenfeld. För svenskarna hade stridit här förut och då var det 1631 under Gustav II Adolf. Då var Lennart Torstensson chef för artilleriet, denna gång var han befälhavare över svenska armén.

DigitaltMuseum is a common database for Norwegian and Swedish museums and collections.

Slaget ved Waterloo oversættelse i ordbogen dansk - svensk på Glosbe, online-ordbog, gratis. Jag visste det inte, innan jag kom till Belgien. Pappenheim var Tillys närmaste underbefälhavare i slagen vid Vita berget, vid Magdeburgs stormning och vid Breitenfeld samt Wallensteins närmaste man i slaget vid Lützen, där han stupade. Ordspråk: känna sina pappenheimare: 'känna sitt folk', citat ur Friedrich von Schillers Wallensteins Tod. 3. S Lundkvist, Slaget vid Breitenfeld 1631 i HT 1963 s )-38 Dens Svensk krigsfinan siering 1630-1635 i HT 1966 s 377-421. 4. Dens Rörlighet och social struktur i 1610-talets Sverige i HT 1974 s 192 ff.